elinryden

jahaja, eftersom att jag inte har något bättre för mig så hade jag tänkt att skriva lite.. jag vet egentligen inte vad jag ska skriva. men jag får väl se hur mycket jag skriver och om vad.
skolan idag var rätt slapp, började med att vi fick göra ett julpyssel. ganska tråkigt faktiskt, sen kollade vi på musses jul. som inte heller var speciellt roligt. och efter det fick vi kolla på en julsak där dom sjöng och skit. inte heller speciellt skoj. men bättre än vanliga lektioner iallafall. sen hängde jag med erik och kollade när hela bygg spelade bowling, ganska pinsamt. men ändå rätt skoj.. och nu har jag jullov, och jag tycker inte att det är de minsta skoj. för nu har jag ännu mindre att göra på dagarna..

det är några saker som jag inte fattar... vart är alla som jag brukade umgås med? vi pratar knappt längre, endel säger man inte ens hej till när man ser dom på stan eller vart som helst. jag saknar så jävla mycket saker har jag kommit på.

jag fattar inte varför man alltid glider ifrån folk som betyder så jävla mycket
jag fattar inte varför man är med någon några gånger och sen that's it. så pratar man knappt, sen är man igen efter några månader igen.
jag fattar inte varför man blir kär, det är la rätt så jävla meningslöst eller?
jag fattar inte varför allt bara blir så jävla fel
jag fattar inte varför man ska ha en bästa vän, känns bara så jävla meningslöst alltihop.
jag fattar inte varför du gör så som du gör mot mig
jag fattar inte varför jag inte fattar någonting..

& sen har jag kommit på en annan sak nu i veckan (då mitt liv var mer intressant än vanligt.)
att vara kär är nästan det bästa som finns. men varför ska man vara kär för? man är kär ett tag och sen är det bara borta.. eller, man är fortfarande kär, men inte likadant som i början. och det är just det som jag inte fattar, varför kan man inte vara lika kär från dagen man blir tillsammans till dagen man dör? eller typ att man föds och redan är kär då så att det inte blir så jävla komplicerat alltihop.
sen så tänkte jag på en annan sak, ett helt jävla år hade det vart om vi hade vart tillsammans utan att göra slut en enda gång. det är med rätt så mycket.. men det där året betyder liksom ingenting nu? eller, det gör det ju. men ändå, gah. de känns som att det var då och bara för att det var då så behöver inte vi prata mer nu. jag saknar dig så jävla mycket. eller gör jag det? jag tror mer att jag saknar oss.

jag vet egentligen inte varför jag skriver detta, men jag kände att jag var tvungen att skriva nått.
det kanske inte är en enda person som läser detta, men det skiter jag fullt i.
och nu känner jag att jag har skrivit tillräckligt, så jag skiter i detta nu. jag får väl hoppas på att min dag imorgon blir lite mer intressat än alla andra jävla dagar.

nu ska jag lägga mig i sängen och komma på saker som jag kan skriva imorgon.